Historia
Från lamm till tröja 2013-2015
Så har det då hänt- föreningen Ull i Uppland har bildats. Föreningens syfte är att ta tillvara olika intressen runt ull och fårnäring i länet. En milstolpe i arbetet som startade med projektet Från lamm till tröja för tre år sedan.
Som hemslöjdskonsulent fungerar jag bl.a. som rådgivare och ”spindel i nätet” gällande de textila frågorna i länet. För ett tjugotal år sedan fanns hemslöjdsbutiker med personal som kunde svara på dessa frågor. Jag får ofta frågor som rör material till olika slöjdtekniker, allt från knyppelgarn till halm. Vi ser att intresset för materialens ursprung ökar, särskilt i samband med den stickvåg som varit på topp under de senaste åren. Funderingar runt framför allt ull och dess egenskaper, användnings-områden och påverkan på miljön märks tydligt.
Bakgrunden till projektet Från lamm till tröja var, att många fårägare hörde av sig och undrade hur, var och om de kunde få avsättning för sin ull och det garn de låtit spinna. Rent allmänt kan sägas, att många fårägare inte ens vet om att deras ull skulle kunna gå att ta tillvara. Samtidigt som många spinnerier, kursdeltagare och hobbyslöjdare letar efter bra råvara för sin verksamhet.
Formgivare jag hade kontakt med sökte unika garner till sina projekt och butiker letade efter närproducerade varor i hållbara material. Idén föddes under 2013 – kan jag i min roll som hemslöjdskonsulent bidra med något i kontakten mellan dessa aktörer?
Länsstyrelsen i Uppsala län beviljade medel till en förstudie om hur vi kan stärka fårnäringen i länet. En av frågorna var om det verkligen är så som ryktet säger – att det mesta av ull slängs bort? Och hur kan vi i så fall utveckla användningsområdena för ull och informera om egenskaper och fördelar? Kan vi bygga upp ett nätverk som tillsammans jobbar med frågorna?
Projektet startade våren 2014. Jag påbörjade en resa under sommaren där jag reste runt och intervjuade ett trettiotal aktörer- fårägare, konsthantverkare, återförsäljare, formgivare och producenter, för att få en bild av dagens fårnäring och slöjd kopplad till den.
Under de senaste tre åren har en generationsväxling skett inom de svenska spinnerierna. Wålstedts textilverkstad, Solkustens spinnverkstad och Filtmakeriet – en yngre generation tar över och satsar på en framtid inom ull-branschen. En del mindre spinnerier, sk. Mini-mills, har också startat på tre-fyra platser i landet.
I olika dialogmöten över hela länet möttes de olika aktörerna, 90 personer. De fick träffas, kläcka idéer och delge oss andra tankar om aktiviteter som kan stärka fårnäringen och utveckla användningen av ull. Rapporten visar, att alla aktörer behöver lära sig mer om hur man tar hand om ull. All ull är inte bra till allt – det handlar om rätt ull till rätt sak. I Sverige saknar vi insamlingsstationer och tvätterier för ull. En samordnande funktion skulle vara bra för att få fram större volymer och få en jämnare kvalitet på den ull som skickas till spinnerierna. Fårägarna tror sig veta att de inte får tillräckligt bra betalt för att det ska vara värt att ta hand om ullen. Istället slängs den på tippen. Samtidigt som spinnerierna höjer priset de betalar till fårägarna för välsorterad ull och faktiskt tidvis har stor brist på vissa ullkvaliteter.
Att komma i kontakt med alla aktörer – gå i fårhagen, se spinneriet, sitta i ateljén eller i vävstugan gav mycket energi och kraft att fortsätta. I ullen finns en outnyttjad resurs som vi måste ta hand om. Alla deltagare i intervjuerna var eniga – vi måste jobba tillsammans för att lyfta den svenska ullproduktionen!
Under hösten 2013 och 2014 var jag på konferens på Shetlandsöarna och Island, North Atlantic Native Sheep and Wool Conference. Konferensen samlar ett sextiotal deltagare från hela världen med fokus på de ursprungliga fårraserna runt Nordatlanten och dess bevarande. Samma frågeställningar som för oss i Sverige – vad gör vi, hur gör vi, vem måste vi tala med?
Det handlar om kulturarv, landskapsvård, landsbygdsutveckling och hållbarhetsfrågor. Det handlar om oss och vår framtid ur ett globalt hållbarhetsperspektiv.
Hur gör vi då för att lyfta våra frågor här hemma, i vårt län? I rapporten framkommer också behovet av fortbildningsinsatser på flera plan. Dels till allmänhet, butiker och skolor – varför är ull bra, vad är ull till och hur använder vi ull? Dels även för aktörerna – hur använder jag min ull på bästa sätt, vilken ull är bra till mitt garn och slöjdade produkter, vilken ull är det jag säljer i min butik? Resan fortsatte – nu med gemensamma fortbildningar, kurser och studieresor.
Idén om en ullmässa växte fram efter en gemensam studieresa till Fårfesten i Kil. Ett evenemang som varje år sedan 2005 samlar ca 10 000 besökare under tre dagar i mars. Tankar på en Ullmarknad i Österbybruk tog fart. Där visade vi utställningen Helylle,eller? producerad av Sörmlands museum, under sommaren 2014. Stallbacken på herrgården blev marknadsplats. Ullmarknaden lockade 1000 besökare under en helg i augusti. Ett trettiotal medverkande aktörer ur det allt mer växande ull-nätverket medverkade. En förutsättning för att medverka som säljare var, att ha deltagit i de fortbildningar och studieresor vi gjort under året. Kvaliteten på varor och produkter var hög, och både deltagare och besökare mycket nöjda med marknaden.
Arbetet gick vidare genom ett projekt med medel från Regionförbundets satsning på kvinnligt företagande. 95 % av deltagarna i nätverket är kvinnor. I projektet arrangerades en Visa-mig-dag där alla aktörer presenterade sig, deltog i workshops och fortbildningar på olika teman runt ull och företagande. De flesta är, eller strävar efter att bli företagare. Ett flertal studiebesök gjordes också, samt en fortbildningsdag på temat sociala medier.
Ullmarknaden växte ytterligare till 2015, då 2000 besökare kom. En framgångsfaktor har varit att besökarna erbjuds prova-på-verksamhet som att tälja, sticka, spinna, brodera, mm. Nytt för 2015 var även en stafett, där besökarna turades om att karda, spinna och sticka en tröja, samt tävlingen Spinna-långt som avgjorde vem som spann den längsta tråden på en timme.
2015 var de båda projekten över, och verksamheten mer livaktig än någonsin. Nätverket hade nu vuxit till 150 personer, som aktivt deltagit i någon eller flera fortbildnings- och andra aktiviteter under åren. En arbetsgrupp, som arbetade ideellt tillsammans med mig, bildades. Aktiviteterna och ullmarknaden blev så stora och arbetskrävande aktiviteter, att fler måste vara delaktiga i förberedelserna. Flera studiebesök och fortbildningar genomfördes, bl.a. ullsorteringskurs, kurs i fällsömnad och spinning. I november arrangerades även en Ullmarknad i Uppsala, på Upplandsmuseets gård. Nätverksträffarna har varit välbesökta med olika teman och en medveten blandning av mingel, föreläsning och företagspresentationer.
På nationellt plan togs initiativ till en ull-grupp bland landets hemslöjdskonsulenter 2015. Med de erfarenheter vi bl.a. har från tidigare projekt och Från lamm till tröja vill vi stärka ullnäringen på nationellt plan och vara en kontakt länk mellan de olika aktörerna, som ofta jobbar mycket ensamma och inte hinner utbyta så mycket erfarenheter sinsemellan. Gruppen kallas Ullstyrkan och består av hemslöjdskonsulenterna från Uppsala, Stockholm, Kalmar, Örebro och Västra Götaland. Planer finns på ett nationellt ullseminarium till hösten i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor. Ett initiativ till nordiskt samarbete har också tagits i samverkan med Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund.
I slutet av 2015 bildades den ideella föreningen Ull i Uppland. Föreningen ska driva och genomföra t.ex. Ullmarknaden tillsammans med mig som adjungerad i styrelsen. En resa som startade med en liten ulltuss i huvudet har blivit en förening och ett arbete som vi hoppas kan göra avtryck även på nationell, och internationell nivå.
Den 19 mars har föreningen sitt första årsmöte. Du är varmt välkommen som medlem i vår förening, Ull i Uppland. Vi kommer att fortsätta arrangera resor, fortbildningar, studiebesök och arrangera utställningar på olika sätt. Viktiga frågor för oss, för dig och inte minst för allt för framtiden.
AnnKristin Hult
AnnKristin är avdelningschef för hemslöjdskonsulenterna med specialområde den textila slöjden. Hon arbetar med rådgivning, kunskapsutveckling, kurser och projekt för att utveckla hemslöjden som näringsgren och kulturarv.